Själva målet med vår bilresa i Italien var inte barhäng i gulliga Ferrara i parmesanregionen Emilia-Romagna, eller shopping i Florens. Nej, vi skulle genomföra den arketypiska svenska medelklass-semestern: En vinresa runt Toscana! Många har gjort det innan oss och många kommer att följa i våra fotspår. Eller kanske inte exakt då eftersom Toscana är stort, och nerlusat med söta B&B-boenden, byar, vingårdar, etc. Vår ”reseledare” och kollega Anna-Paula hade bokat trippelrum i två etage på lyxiga hotell Vignamaggio i byn Panzano. Komplett med pool, milsvid utsikt över det toscanska landskapet och dessutom ett stenkast från en av Italiens bästa köttkrogar som drivs av den kände slaktaren Dario Cecchini. För 50 EUR får man en femrätters buffé serverad till bordet: olika nötköttsdelar som smälter i munnen, inklusive bordsvin, bönor och grönsaker. Informellt, trevligt, prisvärt och framförallt GOTT!
Ett stort plus för att man får ta med eget vin till köttfesten, om man vill ha nåt mer avancerat än husvinet. Det passade oss utmärkt då vi på dagen varit på vår första vinprovning: på vingården Fontodi, bara några kilometer från byn, och köpt med oss deras Chianti Classico, med hundra procent sangiovese-druvor. Fick även förevisat hur produktionen gick till. Från de handplockade druvorna (skörden börjar i september) till lagring och etikettering av flaskor. Vinprovning nummer två var lite längre bort. Nu var vi experter på Chianti-regionen och körde istället två timmar till Bolgheri i Livorno, mot den toscanska kusten till. Här odlar man mer de traditionella druvorna; cabernet sauvignon, merlot, etc. Lunch på vägen till vingården Caccia al Piano intogs i vackra staden Volterra.
De italienska vägarna är ett kapitel för sig. Avgiftsbelagda motorvägar finns mellan de största städerna, men vi är för det mesta förpassade till de mindre, slingriga, långsamma vägarna med den ena utsikten mer hänförande än den andra. Att hålla hastighetsgränserna och sin egen fil är något italienarna tar lätt på, trots fartkameror (eller i alla fall skyltar med hot om dessa). De far som smörklickar i en het stekpanna på de kurviga landsvägarna. De är mäkta irriterande på vår långsamma, eller i alla fall laglydiga, lilla Panda. Google tar oss smidigt från den ena byn eller vinprovningen till den andra, men ibland på oväntat spännande vägar. På den tiden det fanns kartböcker valde man ju ut någorlunda raka/stora vägar och tog sig fram via dessa. Google skickar oss ömsom på motorleder och ömsom kostigar. Vackert är det i alla fall överallt!
