6 november 1632. Ett årtal som även de mest historielösa svenskar kan. (Hur många portkoder finns det inte som har 1632?) Datumet för slaget vid Lützen där Sveriges kung Gustav II Adolf föll för fiendernas kulor och dog. En historisk dag, Gustav Adolfsdagen är allmän flaggdag här hemma. De mest hängivna firar kanske med en Gustaf Adolfsbakelse.
Själv firar jag min anfader Otto Schulman som stred vid Gustav II Adolfs sida just denna dag.
Otto Schulman kom från Öseln i Estland. Där hade hans far Heinrich stridit på svenskarnas sida i upprorsförsök mot de härskande danskarna. Esterna/svenskarna förlorade och Heinrich togs till fånga och fördes till Köpenhamn där han halshöggs. Tuff start för unge adelsmannen sonen Otto, som flydde till Sverige och togs om hand av hovet i Stockholm. Där utnämndes han 1619 till konungens hovjunkare och kom att höra till Gustaf Adolfs närmaste omgivning. Otto blev militär, steg i graderna och var 1627 överstelöjtnant vid Östgöta rytteri.
Nu är vi framme vid 1630-talet och det stora religionskriget pågår i Europa. Här var Östgöta rytteri med och stred framgångsrikt i slaget vid Breitenfeld 1631, som i historieböckerna beskrivs som upptakten till den svenska stormaktstiden och som medförde att Gustav II Adolf kommit att anses som en av tidernas främsta fältherrar.
6 november 1632 stod slaget vid Lützen en dimmig morgon. Kung Gustaf Adolf tog här initiativ till att bistå tre kompanier i den svenska brigaden med kavalleri. Närmast till hands var Smålands- och Östgöta ryttare som nu kungen tog befäl över. Kungen med Smålands ryttare kom att skiljas från östgötarna med bland andra Otto Schulman och kort därefter träffades kungen av två skott, fick ett tredje genom huvudet och föll död till marken. Kungen var död, slaget var över och 5000 svenskar hade sårats eller dödats.
Otto Schulman klarade sig helskinnad och kom så småningom tillbaka till Stockholm. Det dröjde till sommaren 1633 innan kungens kropp fördes tillbaka till Sverige. Jordfästningen skedde 1634 i Riddarholmskyrkan i Stockholm och då var Otto Schulman en av kistbärarna.
Samma år, 1634, blev Otto Schulman naturaliserad svensk adelsman och under nummer 176 inskriven på den av konungens nyligen instiftade Riddarhuset. Där hänger än idag vår vapensköld på väggen i Riddarhussalen.
Otto fortsatte sin militära banan och blev överste. De militära generna har dock inte spridit sig vidare till dagens generation av släkten. Jag gjorde min militärtjänst med kontorstjänst vid Ing 1 i Solna och höll aldrig ett vapen. Sorry, Otto!
Men idag firar vid Gustaf Adolfsdagen och alla de tappra män som stred vid kungen sida.
Målningen här ovan, som skildrar hjältekungens död vid Lützen, är målad av Carl Wahlbom 1855 och hänger på Nationalmuseet i Stockholm.
