Affirmationens kraft eller vikten av att inte glömma bort människor!
Ny bebis. Mycket som behövs. Lyckligtvis har jag sparat det mesta i form av barnvagn, barnsäng, tallrikar, kläder etc etc. Längtan efter en stor familj har alltid funnits där. Bättre att spara än att slänga liksom. Utifall att. Så glad att jag tänkt precis så. Kanske en undermedveten tanke eller affirmation med facit i hand.
Minsta dottern nu ca nio veckor. Trots eftertänksamhet och sparande så fattas ju ett och annat ändå. Nya spädbarnssaker som man plötsligt inte kan vara utan eller behöver NU! Fortfarande några önskningar på listan.
I vårt fall skulle just en babysitter vara en utav dessa saker. Helst den finaste. Signerad Babybjörn. Igår besökte jag en babybutik. Pris? Ca 2000 kr. Väl värd sitt pris! Absolut! Men med alla utgifter inför vår stundande Las Vegas och L.A resa kanske inte första prioritet på en sandgrå drömsitter. Eller? Vi skulle verkligen behöva en. Senare? Nja, störst behov just nu. Jag menar, hur många 2 åringar använder just en sådan!? Svår att släppa. Valde ändå att gå hem och fundera lite.
Vaknade upp idag och tänkte att varför inte ställa frågan. På tex Facebook. Bland våra många vänner. ”Ask and you might receive”! Precis så. Sagt och gjort blev det ett inlägg med en förfrågan om någon möjligtvis hade en överbliven babysitter i garderoben.
Svaret kom snabbt. – Hej! Till vilken adress ska vi skicka den? En ny! Vilken färg föredrar du?
Berörde mitt hjärta djupt. Omtänksamheten. Godheten människor emellan. Viljan till att hjälpa andra. Den finns där. Snällheten. Hos så många. Kanske inte alla. Men hos de flesta. Vad vore vi utan just detta? Medkänslan och kärleken.
Erbjudandet från någon jag inte känner så väl men som gjort ett varmt och hjärte fint intryck redan från start.
Tanken gick till hur jag lärt känna just denna person!? Ja just det. Genom en annan nära person. Det är ju oftast så det fungerar när vi utökar våra kontaktnät. En ovärderlig kedja av händelser som lett till nästa. Om och om igen. Om vi är öppna för det. Och ser möjligheten.
Reflekterar ännu än gång över viktigheten i att aldrig glömma bort denna person. Din ”connector”. Från fall till fall. Den där speciella personen som faktiskt öppnade en ny dörr för dig!! Så lätt att glömma under livets gång. Så många som gör just det. Glömmer bort var de kommit ifrån när de kommit ”upp sig lite”. Jag tänker att det just då är viktigare än någonsin att ta sig en titt i backspegeln, reflektera och varför inte sända iväg ett extra litet tack. En ”ros” till personen som hade det stora hjärtat att en gång släppa in just dig!! Utan förbehåll. Av medmänsklighet. Ovärderligt. Så viktigt! När du kan… GE! Med ”kindness” kommer vi längst.
Idag ska jag skicka ett sms till den personen. Och tacka. Inte bara den person som gav mig denna fina gåva men också den person som presenterade mig för denna nya vänskap en gång. För ett extra tack till våra medmänniskor skadar väll aldrig!?
Tillsammans starka!
Tack!!! ❤️