Kungliga slottet, beläget på Stadsholmen i hjärtat av Gamla stan, är med över 600 rum och mer än 50 000 kvm, ett av världens största och mest imponerande kungliga residens. Slottet har varit Sveriges kungafamiljs officiella bostad sedan 1754 och fungerar idag som både arbetsplats för Kungen och Drottningen och som en symbol för landets historia och traditioner. Här bjuder vi på en rundtur genom fotograf Bruno Ehrs nytagna bilder från paradvåningarna på Slottet som är helt magiska.
I samband med middagarna i Karl XI:s galleri möbleras Vita Havet med flera sittgrupper. Kungaparet hälsar här på gästerna före middagen och efter måltiden används rummet som sällskapsrum. Vid Kungens 50-årsdag respektive Kronprinsessparets bröllop hölls bal här. Vid Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias bröllop användes salen som matsal. Foto: Bruno EhrsTrapphuset, våning 2. Marmorskulpturen Juno med Herkulesbarnet av Johan Niclas Byström, från omkring 1820, är placerad mellan Gästvåningen och Festvåningen. Foto: Bruno Ehrs
Slottets historia sträcker sig långt bak i tiden, till medeltiden då det ursprungligen byggdes som Tre Kronors slott på 1200-talet. Efter en förödande brand 1697 beslöt man att uppföra ett nytt slott, vilket ledde till den nuvarande byggnadens konstruktion under kung Adolf Fredrik. Arkitekturen är en blandning av barock och klassicism, och den ståtliga fasaden mot Strömmen ger ett imponerande första intryck.
I samband med middagarna i Karl XI:s galleri möbleras Vita Havet med flera sittgrupper. Kungaparet hälsar här på gästerna före middagen och efter måltiden används rummet som sällskapsrum. Vid Kungens 50-årsdag respektive Kronprinsessparets bröllop hölls bal här. Vid Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias bröllop användes salen som matsal. Foto: Bruno Ehrs
Stockholms slott är inte bara ett kungligt residens utan även en plats för kultur och historia. Här finns flera museer, som bland annat Livrustkammaren, där man kan beundra kungliga kläder och rustningar, och Kungliga Apparatrummet, som visar upp slottets historiska inredning och konstsamlingar. Den mest kända delen är nog ändå den Kungliga Mottagningssalen där statsbesök och kungliga ceremonier hålls.
Vid statsbesök används Inre salongen som sällskapsrum. Rummet nyinreddes 1794 i så kallad sengustaviansk stil inspirerat av de arkeologiska utgrävningarna i Pompeji. Det röda väggsidenet sattes upp på 1960-talet. Foto: Bruno EhrsVid statsbesök kan Margaretarummet användas som frukostrum. Rummet är uppkallat efter kronprinsessan Margareta, Gustaf VI Adolfs första gemål. Kronprinsessan ägnade sig själv åt landskapsmåleri och efterlämnade en stor produktion, varav ett urval visas här. Foto: Bruno EhrsOskar II:s skrivrum. Nuvarande inredning tillkom på 1870-talet enligt dåtidens stilideal – ombonat med tjocka ylledraperier och gardiner, möbler och prydnadsföremål från tiden. Väggarna är klädda med papier-maché som imiterar knapphäftat tyg. I rummet finns exempel på tidens tekniska innovationer. Elektriskt ljus installerades på slottet 1883 och telefon kopplades in året därpå. Foto: Bruno Ehrs
En av de mest populära attraktionerna för besökare är vaktavlösningen, en imponerande ceremoni som äger rum på slottets yttre borggård varje dag, där gardet i sina blåa uniformer marscherar och överlämnar vaktansvaret till den nya enheten.
Slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.y. gav slottets trapphus en mäktig utformning som fullföljdes av överintendent Carl Hårleman. Trapphusets färgställning domineras av trappans rödbruna kalksten från Öland, balustradens gröna marmor från Kolmården och väggarnas marmor och målade marmorimitation. Den 8 kvadratmeter stora väven på väggen var en gåva från Riksdag och Regering till Kung Carl XVI Gustaf då han firade 50 år som regent 2023. Den är utförd efter Lars Lerins akvarell Sten i vatten. Foto: Bruno Ehrs
Stockholms slott är en levande historisk byggnad som inte bara speglar Sveriges kungliga traditioner, utan också är ett centrum för nationell och internationell politik. Med sin rika historia och storslagna arkitektur är det en av huvudstadens mest fascinerande och besökta platser.
Konung Carl XVI Gustaf tar här emot tillträdande utländska ambassadörer i högtidlig audiens. Under enskilt samtal med Konungen överräcker ambassadören sitt kreditivbrev, d.v.s. en fullmakt för denne att företräda sitt land i Sverige Ljuskronan av bergkristall är troligen tillverkad i Frankrike omkring 1700. Golvuret är ett arbete av stockholmsurmakaren Gustav Nylander från 1740-talet. Varje fredag dras detta, liksom alla andra urverk på slottet, upp av slottets urmakare. Foto: Bruno EhrsUrsprungligen var detta kung Adolf Fredriks matsal. Plafonden utfördes av den italienske konstnären Alessandro Ferretti på 1730-talet och föreställer Moder Svea och de fyra årstiderna. År 1780 lät Gustav III ersätta de äldre dörröverstyckena i rokoko med reliefdekor i gustaviansk stil, sätta in väggspeglar samt byta ut rokokospisarna mot importerade i nyklassicistisk stil. Kolonnerna däremot, som givit salen dess namn, hör till den ursprungliga inredningen. Foto: Bruno EhrsOrdenssalarna är en våning på Kungliga slottet som visar en permanent utställning om de kungliga ordnarna. Rummen är uppkallade efter de kungliga ordnarna Vasaorden, Nordstjärneorden, Svärdsorden och Serafimerorden. Foto: Bruno EhrsKungliga slottet i Stockholm. Foto: Kung. Hovstaterna
Kungliga slottet – info:
Längd: 212 m, norra fasaden
Höjd: ca 35 m, (+ 1, 5 m balustrad, 47 m inkl. flaggstång), norra längans yttre fasad
Area: ca 50 000 kvm
Antal rum: över 600
Fasaden: 28 000 kvm
Antal fönster: 964 st, innehållande 31 600 fönsterrutor och 1,7 mil fönsterbåge.
