Idag närvarade Kungen och Drottningen vid kulturarrangemanget 250 år av judiskt liv i Sverige i Stockholms stora synagoga. År 1775 gav kung Gustav III den judiske sigillgravören Aaron Isaac och hans följe tillstånd att bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendom. För att högtidlighålla 250 år av judiskt liv i Sverige bjöd Judiska församlingen i Stockholm in till ett kulturarrangemang med tal, musik, skådespel och historiska uppläsningar.
250 år av judiskt liv i Sverige
År 1775 gav kung Gustav III den judiske sigillgravören Aaron Isaac tillstånd att bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen. I Stockholm kunde Aaron Isaac därefter grunda en judisk församling.
1782 utfärdades det så kallade judereglementet som gav judarna vissa rättigheter men också en rad begräsningar i yrkesutövning och bostadsort. Som ”okristna” kunde judarna till exempel inte vittna inför domstol. Judereglementet avskaffades 1838 och ersattes med en kunglig förordning av kung Karl XIV Johan. Judarna, som hade betraktats som en främlingskoloni skulle hädanefter vara mer likställda övriga svenskar. Ett nytt riksdagsbeslut 1870 innebar att de svenska judarna, efter nära 100 år, i allt väsentligt, beviljades likvärdiga medborgerliga rättigheter.
Mot bakgrund av Europakonventionen erkände riksdagen år 1999 judar, urfolket samer, romer, sverigefinnar och tornedalingar som svenska nationella minoriteter. Skälet var att dessa har en historiskt förankrad hemortsrätt i Sverige. Språket jiddisch har också blivit erkänt som ett av fem officiella minoritetsspråk i Sverige. (Text från Judiska museet.)
Foto: Pelle T Nilsson/SPA
