Hej finingar! Fy vad tidigt jag var uppe idag. J skulle iväg och jobba tidigt och jag hade bokat in en frukostdejt på ett hotell i Solna med en gammal kompis. Underbart att ses igen! 🌸💕 Just nu befinner jag mig på tåget till Kalmar. Sitter med en massa planering av event och bokat in olika möten. Så himla kul! Barnen har höstlov denna veckan så imorgon ska vi baka….SPINDELMUFFINS!! Traditionen håller i sig. Sen blir det fika och lek med Sara och barnen. Så många man ska försöka hinna med att träffa nu. Vilket inte alltid är det lättaste med alla jobb, fotbollsträningar, matcher och annat. Det där livspusslet är en utmaning ibland- även för mig. Insåg igår att jag har en hemtenta i kriminologi som ska vara inne på söndag 23.59. Men det löser sig! Skönt med en ledig vecka för barnen och slippa allt kaos på skolan. Det har varit mycket denna terminen men även förra. Det har väl lugnat ner sig något för den ena sonen men det är en tuff miljö och jag som har mina barn på heltid ( 4 av 6 ) får ofta känslan av att man kämpar i sådan total motvind. Att skolan inte vill ta sitt ansvar och att det jag försöker kommunicera är helt oviktigt- även om det faktiskt är jag som känner mina barn bäst av alla, det är mig dom berättar allting för och det är jag som vet vad de anser är tufft i skolan. Men från skolans håll verkar det mer och mer handla om att är man ensamstående med barn på heltid då måste felen ligga där. Särskilt om jag då även har jobb som inte faller i ramen av vad som är ett vanligt jobb. Nä okej, absolut mina jobb är kanske inte de vanligaste som ensamstående mammor har- jag köper det. Men jag vill verkligen inte och trivs inte med att jobba 8-17 eller motsvarande tider fem dagar i veckan. Förlåt, men det är bara så. Jag säger absolut inte att det är fel för de som vill ha det så- men det är inte rätt för MIG. Och hur kan det vara bättre att ha det så och vara helt slut när man kommer hem, man hinner i stort sätt ingenting mot att nu finns jag oftast hemma för mina barn, de slipper långa dagar på förskola och skola och vi hinner med en massa annat tack vare att jag frilansar så mycket som jag gör och jag gör verkligen det jag älskar. Och om jag också får göra det jag älskar så blir ju också jag den absolut bästa versionen av mig själv och blir då också en bättre mamma, vän, flickvän, träningskompis, hobbypsykolog, fikakompis eller whatever jag nu har för olika roller. Ni fattar!
Men nej nej, in i ett fack för guds skull, det är det viktigaste, att kunna placera människor i fack. Blir bara så trött när man gång måste sitta och försvara sina yrkesval och bli ifrågasatt och när man gång på gång, ca 943 gånger senare, försöker lyfta samma problem. Nu fick jag det sagt med. Problem som jag vet att många upplever men som lyfts för lite. Ta hand om er nu.
Ha nu en super fin onsdag! Kram Li